Klockan är halv åtta.
Jag släpper ut Inga-Lisa på gården för att springa av sig innan domaren kommer.
Vi ska åka en liten bit hemifrån och ta prov denna gång. Jag har lånat mark av en bekant som haft hund från mig för något år sedan.
Mattias min son har tagit ledigt idag från sina studier i Köpenhamn där han utbildar sig till veterinär. Han kan marken vi ska låna.
Det är ju viktigt att veta var gränserna går. Vill ju inte klampa in för mycket på grannens mark.
En kvart i åtta kommer så domaren. Vi beger oss iväg till Ö Brännerna.
Det är bra väder. Ca 6grader vindstilla och inget regn.
Väl framme vid gården växlar vi några ord med markägaren som ger några tips om var vi kan släppa.
Han tror sig veta lite om var rådjuren brukar stå så här på morgonen.

Ger också några tips om var vi sedan lämpligast förflyttar oss under dagen.
Vi sätter gps på Inga-Lisa och går ner mot skogen.
I skogskanten tar vi av kopplet och Inga-Lisa ta en "snabb" vända in i skogen.
Hon älskar det här.
Där har varit vildsvin under natten och bökat vid sidan om skogsvägen.
Inga-Lisa måste ju undersöka men konstaterar efter ett tag att dom ska vi nog ge fanken i.
Vi rör oss sakta framåt.

En bassethound har inte bråttom. Hon tycks undersöka varje kvadratcentimeter.
Nu har vi ändå kommit en bit ner i skogen. Mattias kollar kartan. Vi går nära gränsen till grannen.
Så hittar "Inga " ett spår som verkar intressant och ger sig iväg. Vi kollar gpsen och väntar med spänning.
Ca 100-150 meter ifrån oss hör vi några skall men det blir inget av det.
Kan ha varit ett "kallt slag" som hon ger upp för hon vänder efter ett tag och kommer tillbaka.
Vi funderar lite på vart vi ska förflytta oss nu. Vi tar ett beslut men Inga-lisa har definitivt inte samma tanke.
Hon har lite svårt att glömma tanken på att här har ju nog varit ett djur i alla fall.
Att det varit ett antal timmar sedan vill hon nog bara förtränga.
Men efter lite lockande ger hon sig och vi drar lite längre in i skogen.
Vi är nu framme vid en stor mosse.
Plötsligt blir de fart på damen!!
Med raska steg försvinner hon ur synhåll.
Yes!! Där va det.
Inga-Lisa börjar skalla och domaren kollar klockan.
Det drar rakt ifrån oss ner på mossen. Hon går 600,700,800meter rakt ut. Kan det ha varit en hjort kanske?
Hoppas inte! Vi vill ju att det ska vända snart.
Vi hör henne hela tiden. Kollar gpsen och ser att det vänder. Hoppas nu det håller sig på mossen.
Skallen hörs klart och man vill bara att klockan ska gå.
Ända tillfälle då man tycker tiden står stilla.

Vi plockar fram kaffet.
Nu har hon drivit i 30 min. Och jag tänker att de är ju i alla fall ett 3:e pris.
Kollar gpsen och ser att hon driver djuret i stora åttor.
Kom igen nu Inga-lisa tänker jag för mig själv.
Det går 45 min. Nu är det ett 2:a pris och jag känner mig ganska nöjd än om hon skulle lägga av just nu .
Men hon ligger på och skallar närmare och närmare.
Plötsligt får vi syn på rådjuret och strax därpå kommer Inga-Lisa helt i sin egen bubbla.
Hon har gått 55min och verka inte ha den minsta tanke på att lägga av!
Nu är ett första pris inom räckhåll. En underbar känsla!!
När hon drivit en bit över full tid säger domaren åt Mattias att kalla in "Inga" .
Hon är inte alls långt ifrån oss och Mattias går en bit längre in i skogen och kallar på henne.
Drevet tystnar och efter en liten stund kommer hon.
Domaren gratulerar till ett första pris men än är inte dagen över.
Hon måste vara lös i skogen minst 4 timmar så vi får röra på oss lite till.
Hon hittar tyvärr inget mer drevbart och vi beslutar efter att hon varit lös full tid att avbryta provet.
Och jag kan säga att både jag och Inga-Lisa sov gott på natten!!